Över helgen hade vi kusinbesök från öst. Alltså inte öst som i Ryssland, utan öst som i östra Sverige såklart. Tanken vara att besöka Liseberg, men vädret på utsatt dag var inte bra och nöjesparken öppnade inte förrän halva dagen, så vi sysselsatte oss med annat. Första kvällen var dock ljummen så det blev lite grill och annan sommarmat. Oscar står vid grillen. Storkusinerna äter. och lillkusinerna ligger och småsnackar med varandra. Bad såklart! Trötta och slitna efter en heldag på stan. Jag och Niklas premiäråkte med båda barn på buss och spårvagn. Det gick över förväntan. Jag borde till och med kunna klara av det själv nästa gång tror jag.
Och så nedan: Sista dagen fick vi sommarfeeling och åkte ner till havet. Det var lagom mycket folk och JÄTTE skön temperatur. Varmt men med bris (bästa bästa)!
0 Comments
Jag är stolt över min smarta man som har blivit omnämnd i en välrespekterad tidning när det kommer till bilvärlden:
När Casper har somnat så roar vi oss med sånt här: Ljusspel!!! Nora ville också vara med och testa. Såklart du också får vara med och leka med mamma och pappa..haha!
Vi kanske har boostat Nora lite vääl mycket?
Jag: Ahh..skitunge! Nora: Jag är ingen skitunge. Jag: Nejhe vad är du då? Nora: Jag är stark och smart tjej! Jag: Jag förstår inte varför Nora vill ha plåster så himla ofta.
Niklas: Nej inte jag heller. Jag: Ja menar, det gör ju ondare att dra av plåstret än vad det gör att få skadan som gör att hon vill ha plåster. I dag har vi haft mammagruppsträff här hemma. Vi var fyra mammor med två barn var...så totalt var vi 12 stycken. Det låter ju som kaos när man säger det, men jag upplevde aldrig något kaos faktiskt. Allas bebisar (som alla är lika gamla som Casper) är precis lika snälla verkar det som. Typiskt andra-barnet-syndrom! Men även de äldsta lekte snällt i hop utan bråk eller skrik. Succé tycker jag! Så här såg det ut:
Jag och Niklas är ju verkligen inte färdiga med huset på något sätt. Det blir konstant nya projekt. Och det är kul på så sätt att man långsamt bygger upp sitt drömboende. I helgen satte vi tänderna i kontoret. Ska visa er strax hur det ser ut nu. Men först: Detta är vad jag har gjort idag. Casper tog en evighetssömn i vagnen i hallen. Jag var tvungen att kolla flera gånger att han fortfarande andades för han var verkligen i sån djup sömn. Jag hann måla en pall och en stol vita samt att måla över tre tavlor, låta dem torka och göra klart två tavlor samt hänga upp dem på väggen! Vita saker i rad! Nora som målade med sina glitterpennor bredvid mig ville också måla vitt. "Nej gumman, då får du massa vit färg på dig." Och sen kollade jag mig i spegeln och såg att jag hade massa vit färg på benen (och i ansiktet och i håret). Voila! Två nya tavlor uppe. Motivet är japanska ZEN! En cirkel. Det kan ju också stå för evighet. Jag gillar kaxigheten i att de är så enkla, men ändå berättar så mycket. Jag blandade i blått i det svarta för att det inte skulle bli så...ehh svart och hårt. Strukturen bidrar också tycker jag. Det blir mer effektfullt. Det har liksom saknats någonting där i hörnet vid spisen. Och så kommer vi då till kontoret som vi städade i söndags. Vi satte upp hyllor ovanför skrivbordet som vi (läs jag) pyntade med roliga ting. Är det konstigt att ha de ryska ledarna som ryska matroschkadockor bredvid en gammal OP Andersson-flaska med en ros i? Kanske inte så många som har Lenin, Stalin, Gorbatjov, Jeltsin och Putin hemma. Riktiga träskallar alltså. De här dockorna köpte vi i Riga i Lettland. Den här nåldynan som föreställer små söta kineser som håller i en jordglob köpte jag i China Town i Montréal. Pennor i form av en björn, en räv, en kanin och en älg! Skrivbordhörnet! I andra änden har vi bland annat en gästbädd som agerar soffa! Mina gråa äppelgardiner har följt med mig från min första lägenhet. Jag kan inte göra mig av med dem för jag tycker helt enkelt att de är jättefina fortfarande. Tillbaka till idag. När Niklas kom hem från jobbet hade han med sig en liten present till mig. Det var för vår 4-åriga bröllopsdag som han missade när han var i Kina. Han är förlåten. Sen var det dags för mig att fixa nån kvällsmat. Jag hade ett helt vitkålshuvud kvar i kylskåpet från när vi gjorde coleslaw sist så jag plockade fram den här fina boken som jag fått i present för att se om det inte fanns något roligt man kunde göra. Det fanns det redan på första sidan! Morötter, vitkål, gul lök, grädde, mjölk och riven ost! Alla ingredienser hade jag hemma. Däremot hade jag bara lite smördeg och lite filodeg i frysen så jag fick blanda lite. "Man tager vad man haver"...mitt favoritcitat när det kommer till matlagning. Supergott till sallad och mosad avocado. Nu ska vi försöka få galenpannan här i säng. Jag pratar förstås om Nora. Casper somnar helt själv som en klocka vid sju varje kväll. Tur att vi fick ett sådant barn i alla fall...pust!
I dag kommer äntligen Niklas hem från Kina. Alla frågar hur sjutton jag klarar mig själv, men det är inte så farligt när man är mitt uppe i det. Det går rätt fort och jag har haft någon aktivitet inplanerad varje dag. Både i går och i förrgår var jag t.ex. på playdate med andra mammor. I dag har jag ingen träff planerad men jag funderar på om jag ska våga åka in till ett köpcentrum. Jag har ju handlat mat med båda barnen själv och det har gått galant så det borde inte vara några problem. Jag skulle ju aldrig åka in till exempelvis Nordstan själv, men Frölunda torg är ett jättebra modernt köpcentrum. Med modernt menar jag att det finns gratis toaletter, amnings- och lekrum, gratis parkering och så ligger det ju så himla nära oss. Frölunda torg är ungefär som Nacka Forum eller Täby Centrum i Stockholm (om det är någon som undrar). Nåväl, jag har ju inte handlat kläder till mig själv sen jag köpte mina gravidbyxor i v. 20 eller vad det var. Eller jo förresten jag köpte en stor klänning i julas som jag hade på julfesten med jobbet och på julafton. Men that's it. Jag har provat kläder men känt mig så anti eftersom kroppsformen inte är som den var innan. Men nu tycker jag det börjar bli dags. Jag måste ha lite snygga t-shirts i alla fall. Äger bara myskläder och träningskläder har jag märkt. Håll tummarna för att jag ska kunna prova nåt med två barn med mig. Bilder från veckan: Update: Jag hann inte posta förut. Så jag gör det nu. Casper sover och Nora leker med några magnetbokstäver. Det gick hur bra som helst. Tack vare ståbrädan till vagnen så har jag koll på båda barn, och när C börjar skrika underhåller Nora honom och får honom att börja skratta eller så hjälper hon mig att stoppa in nappen medan jag kör.
Jag hittade t-shirt (se bild). Jag gillade modellen så jag köpte tre likadana i tre olika färger: mörkgrön, smutsrosa och en aprikosfärgad. Vi åt också lunch inne på köpcentret. Det bästa är att man betalar 10 kr per år för barn. Varför kan inte fler ställen ha det så? Eftersom Nora är 3 år betalar jag 30 kr. Då slipper jag smussla med att ge henne min mat eller helt enkelt betala ett fullpris som känns superonödigt eftersom hon inte äter så mycket ändå. Vi stannade dessutom vid en bärtruck och köpte jordgubbar och kokos. Eftersom Niklas missade inte bara sin dotters 3-års dag utan även sin frus 4-åriga bröllopsdag (hoppas han tänker återgälda detta på något sätt) så fick jag fira själv och kokos påminner mig om vår bröllopsresa till Seychellerna. Där åt jag tonvis med kokos. I går skulle jag ta en lång promenad med vagnen hade jag planerat. Efter att ha klätt på både mig och Casper, meckat ihop vagnen (det är alltid en massa fixande innan man får ihop den, antingen är någon del i bilen, eller så står den på baksidan och jag måste bumpa ner den för alla trappor.) och efter att jag valt ut en podd (tar också sin lilla stund, man vill ju lyssna på något man är sugen på.) så började det att spöregna. Jag började ändå att gå för efter all meck orkar man inte gå tillbaka in igen. Det kom mer och mer regn och tillslut kom det en gräns då jag inte klarade av att ens stå under bar himmel. Jag tänkte först hinna till busskuren och vänta ett tag, men det var för långt (busskuren är precis 2 min från oss) så jag bet mig i tungan och sprang tillbaka in igen...dyngsur. Upp med barnvagnen för trapporna (för C hade ju givetvis somnat så gott redan) och av med alla kläder, då slutade det givetvis att regna, men jag var för sur för att ta mig ut igen, så jag började fläta håret istället medan jag lyssnade på podden och sen gick jag ner och körde en halvtimmas pass i vårt gym, lagom till att Casper vaknade och ville ha mat.
Som ni vet så slutade jag att fira nationaldagen för tre år sedan. Anledningen? Jag fick något mycket viktigare att fira. Noras födelsedag såklart. Tänk att det har gått hela tre år sedan jag vankade av och an i vår lilla lägenhet. Jag minns att jag ringde Niklas på kvällen den 5:e och sa: "Nu har det börjat" Han var extra seg från jobbet den dagen eftersom vi skulle vara lediga dagen därpå och sen resten av helgen så han ville verkligen avsluta allt han höll på med ordentligt. Jag ringde igen och då sa han: "Ja, jag är i trapporna." och jag svarade: "Kom nu, jag vill inte vara själv längre." och han svarade: "Jag springer." Haha.. Resten av kvällen kollade vi på Bruce Almighty för den gick på tv:n. Vi klockade värkarna, men de kom för sällan så det var bara att gå och lägga sig. Vi ringde för säkerhets skull till sjukhuset för att försäkra oss om att det fanns plats. Sen gick vi och lade oss och jag trodde att jag kanske skulle behöva gå upp mitt i natten, men jag sov som en stock! Har bara ett minne av att jag vaknade och nästan satte mig spikrak upp i sängen. Om det var en megavärk eller en mardröm är svårt att säga, men sen somnade jag om. Att sova har aldrig varit någon issue för mig, speciellt inte när jag har varit gravid. På morgonen åt vi en ordentlig frukost och värkarna kom oftare och oftare och blev värre och värre. (I dag skulle jag kalla dem en piss i havet). Vi hann till och med en redig lunch bestående av pizza. Jag minns att jag tänkte: "En bit till, man vet aldrig när jag får äta igen." Efter två timmars bad i vårt badkar bestämde vi oss för att åka in för jag var nyfiken på hur långt gången jag var. Jag var ju ordentligt påläst på alla faser så jag visste att det skulle ta tid, men jag ville ändå kontrollera hur det hade framskridit so far. Det värsta som kunde hända var att man helt enkelt fick åka hem igen och det var ju inte hela världen. Speciellt om man bodde fem minuter från Södersjukhuset som vi gjorde. Men vi fick stanna och 6 timmar senare framåt kvällen kom HON äntligen! Vi hade världens tur med vädret i år. Jag hoppas att det blir en trevlig tradition i många år framöver..sol och varmt väder! Den enda bilden på mig på hela dagen var från när jag testar kameran! Nästan hela Noras familj! Det är bara...eh..hennes pappa som saknas. Citrontårta som Nora kallade smörgåstårtan för. Presentöppning med kusinen. Årets tårta blev en bärtårta på maräng med hallongrädde och lemoncurd. Nora gillar ju inte marsipan (inte jag heller för den delen) men vi älskar frukt och bär. JA MÅ HON LEVA... Om man ska matcha de hembakta tårtorna så måste man ju ha hembakade kakor också. Den lugnaste killen i gänget. Casper skötte sig precis som man ska när någon annan fyller år. Han tog verkligen inte upp någon plats alls. Nora testar presenterna. Vad sägs om en Barbie som kan blåsa såpbubblor med sina vingar på ryggen? Det blev också bad för några modiga få. Även testandet av presenter i vattnet!
Vilken kanondag Nora fick! Tack La familia! |
Kategorier
All
Arkiv
June 2022
|