Gårdagen

Jag måste berätta om vår väldigt händelserika promenad i går. När vi kommit en liten bit började det att spöregna. Vi sprang snabbt in på ett kafé och tog varsin kaffe. Eftersom jag inte hade planerat att amma en massa (tanken var ju bara en snabb promenad medan Nora sov) hade jag lite dumma kläder för just detta ändamål. Självklart vaknar hon och sätter igång att skrika. Jag drar med henne in på toaletten eftersom jag inte gärna kan dra av mig alla kläderna bland folk. När jag suttit en bra stund inne på toaletten och fått henne att äntligen somna om, slutar det också att regna vilket gör att vi kan fortsätta som planerat. Men vi hinner inte långt förrän vi dras in i nästa händelse. Lite längre bort på en stig i skogen ligger en tjej på marken och bredvid henne ligger en cykel och runt henne springer en hund. "Vad sjutton har hänt?", tänker vi och skyndar bort till henne. Det visar sig att tjejen har ramlat från sin cykel när hennes hund helt plötsligt hade hoppat ur hennes cykelkorg.  Hon var i lätt panik och axeln hade gått ur led. Vi hjälper henne så gott vi kan. Samlar in alla hennes grejer, vinkar in ambulansen och lovar henne att ta hand om både hunden och hennes cykel. När vi ska lämna hunden hos hennes grannar sätter Nora igång att skrika igen. Vi hittar inte adressen och tillslut bestämmer vi oss för att Niklas får ta cykeln och hunden och leta själv så att jag kan sätta mig på en parkbänk med Nora. Sagt och gjort..Niklas skyndar iväg själv. Jag drar av mig min jobbiga tröja och sveper in mig med Noras filt och börjar amma. Plötsligt blir jag väldigt kissnödig och börjar nästan skratta när jag tänker på det ironiska att jag suttit en halvtimma på en toalett utan att tänka på mig själv alls. När jag tror att det inte  kan bli värre så öppnar sig himlen igen för andra gången. Jag blir genomdränkt samtidigt som jag försöker skydda Nora med filten så mycket jag kan. Eftersom jag inte har något tak i närheten (då vi nästan befinner oss i skogen) så hittar jag i alla fall ett träd som ger tillräckligt med skydd. Där står jag vaggandes, ammandes med ihopknipna ben och försöker sjunga för mig själv att allt kommer att bli bra. Herregud vilken komisk situation!!! 

Väl hemma fick Nora i alla fall ett fint paket av farmor och farfar. 

Så fint när det är inslaget i silkespapper! 

Den kommer att passa så bra till jul när hon har växt till sig lilla skruttan. 

Sen blev det finsushi på kvällen och Nora somnade gott i soffan vilket gav mig chansen att ta en långpromenad HELT SJÄLV! Det behövde jag lite efter dagens händelser.