Förra helgen var det dags för Torslandamorsan Moas möhippa. Det var 24 tjejer totalt utspridda under lite olika stunder på dagen. Det är rätt många alltså. Jag tror inte ens att jag hann prata med alla. Moa blev kidnappad på morgonen och fick åka iväg med ögonbindel medan vi andra invaderade Moas hem med frukost och dekorationer. Efter en stund kom de tillbaka och hon fick chockartat ta av sig ögonbindeln. Till champagne och den goda frukosten fick vi höra om Moas gamla ex och en hel del bisarra historier. Sen knackade det plötsligt på dörren och in kom en kroki-man med block och pennskrin. Vi tecknade och tecknade tills vi hade tillräckligt med konstverk för att fylla ett helt galleri. Då var det dags att dra iväg på nästa äventyr. På väg mot Halmstad stannade vi för att springa en hinderbana. Det var en rätt seriös bana med rep, hinder, klättervägg, stockbärning, plank att ta sig över, sand att crawla i och linbana att gå i mål med. Vi gick igenom den en gång och fick förklarat alla hinder, sen körde vi ett testvarv och sen var det tävling 2 gånger. Så totalt fyra varv. Jag var helt ärligt ganska slut efteråt. Då var det gott med lite grillad korv med bröd och chips. Sen bar det av till Spa där vi kopplade av i en pool samtidigt som Moa skulle köra en liten presentationsrunda av alla tjejer som var där. Efter Spat bar det av till hotellet där vi gjorde oss i ordning för middag och utgång. Det är så himla kul att få göra sånt här ibland. Att komma ut och bara umgås med en massa härliga tjejer. Nu ser jag fram emot bröllopet.
0 Comments
Nora: Vad är en kattmänniska?
Jag: Det är en person som älskar katter lite extra mycket. Nora: Jaha Jag: Och så finns det hundmänniskor också, det är såna som älskar hundar. Nora: Okej. Jag älskar hamstrar, är jag en hamstermänniska då? Jag: Ville du verkligen bjuda xxx på ditt kalas?
Nora: Ja Jag: Men du sa ju att han var så tyst. Nora: Ja, men då blir det ju lugnt och skönt. Den 10:e maj förra året var det 30 grader varmt och gassande sol ute. Hur vet jag det? Jo för den 10:e maj är det nämligen min födelsedag. I år var det bara grått...eller som jag beskrev det för en arbetskollega som frågade vad jag skulle göra på eftermiddagen. "Det är ju mulet med lite regn och jag fyller ingen speciellt rolig ålder så det blir väl mest att gå hem och städa lite och sen gå och lägga mig." Dessutom fick jag fick höra gissningar på både 25 år och 40 år, så jag kan varken bli glad eller ledsen. Men när jag kom hem fick jag en sån fin överraskning. Vi käkade tårta och jordgubbar och drack glittrigt bubbel medan jag öppnade mina presenter. Sen blev det ostron och räkor till middag (som jag iofs hade beställt). Jag är så glad att Nora äntligen har börjat gilla räkor. Ni har väl hört att det kan ta 10-15 gånger innan man lär sig att gilla en ny smak. Det är stånåldersmånniskan i oss som är så försiktig. Vi överlevde helt enkelt genom att inte äta dåliga saker. Så jag ligger i och gör samma mat som ungarna inte gillar, med hopp om att de ska smaka varje gång och NÅN gång gilla det. Niklas lät mig äta alla ostron. Han har inte provat 15 gånger än. (Själv gillade jag det efter fjärde gången.) Hur som helst. Jag är ett år äldre och för er som undrar så är det alltså 36!
Nora: Vad står det på min tröja?
Jag: Be you! Nora: Vad betyder det? Jag: Att man ska vara sig själv. Nora: Varför då? Man kan ju vara vem man vill. Herregud vilken konstig månad April har varit. Det var ju nästan sommar, vi satt ute i shorts och t-shirts och så en dag kom det plötsligt snö och hagel. Vi har byggt trall hemma, varit ute i Sillvik vid havet, jag var i Älmhult med jobbet, det var påsk, jag var ute med Torslandamammorna och käkade middag en dag, köpte mitt livs första konstmatta som tavla och så hade jag också tjejdag med Nora, till hennes stora glädje.
Nora: Mamma titta det är regnbågsprickar på hela väggen.
Jag: Ja, vet du vart de kommer ifrån? Nora: Ja när ljuset bryts igenom glas bildas det regnbågar. Jag: --- Jag tänkte mer att det räckte med svaret: "De kommer ifrån kristallkronan i taket." Så här ser det ut när man produktutvecklar om ni nånsin har undrat. Jag är inne på andra numret av en pysseltidning för IKEAS lite yngre besökare och jag tog hem några ex för att testa dem på mina egna barn. Nora älskade som tur var skattjakten i mittuppslaget och även labyrinterna och färgläggningen. Även om hon också hade några punkter som hennes mamma kunde förbättra. "Varför är det ingen siffra där?" och "Vad menas med den här bilden?" Vad Casper tyckte är inte lätt att veta ännu. Men han gillade ändå att bläddra i den och det är ett gott betyg.
Jag börjar nästan alla inlägg nu för tiden med: "Förra helgen..." Det var precis vad jag hade velat skriva nu också. Okej, vet ni vad. Jag gör det. Jag vet inte hur jag ska börja annars... Förra helgen.... var det fortfarande varmt ute. Vi fick sthlmsbesök, vi mumsade på munkar och wienerbröd ute på den nylagda trallen och så fick vi hälsa på en liten nyfödding. Väldigt härligt. På söndagen var vi på mormorkalas. Där blev det grill och fullt ös på alla fyra barnen hela dagen. Det dröjer inte länge förrän de är fem små som kommer kuta runt runt. Den femte har nämligen börjat sitta helt själv och är såklart väldigt nyfiken på de andra.
Påsken åkte i år ut med huvudet före på självaste påskdagen. Jag var så osugen på påskris och alla kycklingar så det var skönt när de försvann. För att förnya lite ovanför vårt sideboard så bytte jag ut akvarelltavlorna och satte dit Karlstads- och Göteborgskartan. Jag kan väl kanske tycka att det inte ger samma effekt som det gjorde när vi bodde i Stockholm. Då var det mer kul att ha våra födelsestäder på väggen. Nu när vi bor i Göteborg så försvann ju själva syftet lite, men vad tusan. Jag provade också med den stora oljetavlan som jag målade innan Casper föddes, men med den blev det too much. Jag organiserade om lite också på bordet och ställde fram den märkliga vasen som jag har drejat själv. Och så blev jag inspirerad av Matildas stora körsbärsblommebuske i Smögen. Nu ser man att våren har kommit hem till familjen Sondell.
|
Kategorier
All
Arkiv
June 2022
|