|
Den här låg i min brevbox för några dagar sedan. En liten minnesbok från möhippan. Jag har tyvärr inga egna bilder från min möhippa..vi får se om jag får några så kan jag visa vad vi gjorde.        Jag har gjort förstoringar av några bilder från bröllopet, men jag kan inte bestämma mig för vilka jag ska rama in. Jag har ju så många favoriter.     Och så hittade jag några gamla bilder från en av pysselkvällarna när jag och Niklas satt och tillverkade solfjädrar innan bröllopet.   När jag var klar var jag så trött att jag bara ville lägga mig raklång över alla solfjädrar som jag vikt.   För att inte tala om programmen. Herrejisses..jag fick stryka sidenbanden med strykjärn för de var så skrynkliga när man snurrade upp dem från rullen. Och sen klippa, trä igenom hål och knyta, pill, pill, pilledill. Jag är glad att det är gjort och över nu.  Här sitter jag och gör julkatalog... vad gör ni? Jag längtar till dagen tar slut och tills vi får vår nya kamera och tills vi ska åka på smekmånad och semestern och till bröllop i Tyskland och till hösten och till nästa år och tills jag blir rik och berömd och känd och till pensionen då jag ska resa resa resa och till månen och tills vi kan färdas i tiden. Det är mycket jag längtar till nu...vad längtar ni till?  Jag har satt i hop ett litet stilleben av allt jag tillverkade själv för bröllopet. Det som saknas och som jag slängde direkt efter festen var dessutom: Blåa vimplar, Blåa ballonger, blåa serpentiner, blåa vinflaskor som jag satte blåa ljus i. Och till detta hade vi också köpt blåa servetter, blåa dukar och blåa ljusslingor.   Det här monogrammet tillsammans med kronan och blommorna som jag ritat hade vi på precis allt.  Vet inte hur många sådana här jag suttit på kvällarna och rivit.  Inbjudan, program och tackkort!  Med blåa sidenband.  Så här syns svanen lite bättre. Det roligaste var att svanarna verkade få olika personligheter allteftersom jag vek. Vissa såg kaxiga ut medan andra var mer blyga.  Inbjudan har jag visat förut, men var då ganska sparsmakad med detaljer om tid och plats :)  Storyn om hur vi träffades. Inte helt självklart att vi skulle ha träffats precis där och då. (Vi skickade, efter bröllopet, tackkort till lägret i USA där vi träffades.)  Efter storyn kom ett bildregn från de olika åren. Eller som Niklas mamma uttryckte det när hon såg inbjudan: "Men herregud, ni var ju bara barn då ju..så små ni såg ut att vara."   I bröllopsprogrammet stod två dikter som Niklas skrivit. Den första får ni inte se, för den skrev han när han var 19 år till mig och är därför privat!  Jag ritade även en modern variant av vårt släktsigill (Sondell). Hur coolt är det inte att ha ett släktsigill?  Vi hade också med släktträdet som visar hur Sondell går att spåra i mer än 300 år. Ända tillbaka till 1632 Där kyrkosherden Nicolaus Erici Sundelius var först med att använda en latinsk variant av namnet Sondell. Det var också han som använde sigillet första gången för att avge sin trohetsed till Kung Karl XI i Kungliga Majestätens kansli. Efter honom följde en rad Nils och Karl Sondell (2 kyrkoherdar, 3 länsmän, 1 Torpare och 2 Bönder) Haha..lite längre ner i listan står den lite mer moderna betäckningen: "Ingenjör". Annars tycker jag att Niklas är lite av Torpare ;)  I stället för att ha fakta om alla gäster (som man brukar ha) Så tyckte vi att det skulle vara roligare att göra något annat. Jag är ju lite av en Citat-fanatiker, och älskar att spara på citat som folk har sagt..så det fick det bli. Det var ju också en bra isbrytare om man ville förklara sig eller berätta hur och när och var man sa citatet..då presenterar man ju sig samtidigt fast på ett annat sätt.  Mamma börjar få lika dålig koll som Niklas.
Mamma: Vilket fiiint armband du har. Jag: Tack! Jag har fått det av dig. Mamma: Har du? Nu är det dags för profils julkatalog igen. Den här gången är det julgåvor i fokus. Allt från porslin med mitt Trasselmotiv på till elmaskiner och köksknivar. Nu sitter jag och försöker få ihop allting till en katalog. (Varför ska det finska språket alltid ha så extremt långa rader?) Så här blev bilderna som jag fotade i går: 
Niklas: Ska jag berätta en rolig historia på engelska?
Jag: ok. Niklas: A Foton is travelling by plane. At the custom service they ask him: "Why don't you have any bag?" He answers: "I travel light" Jag: Det var den sämsta historien jag någonsin hört tror jag. Niklas: en Foton är alltså ljus. Jag: Jag veeet (yeah right) Men den var dålig ändå. (Jag skrattar lite inombords) Alla såg oförskämt pigga ut dagen efter bröllopet. Fast det är klart..med solbrillor kan man lura vem som helst.   När alla hade vaknat hade vi lite paketöppning i solen.  Av de allra flesta fick saker vi till vår bröllopsresa (återkommer med dessa fina middagar osv)     Men vi fick också lite överraskningar. Här fick vi ett gäng kuvert som ska öppnas allt eftersom!  Vadå som om jag skulle tjuvkika då eller?  Vi fick också en hel säck med enkronor av killarna som tycker att allt inte ska vara lika lätt här i livet. (Den var jättetung)  När allt var packat och vi tagit farväl av gästerna åkte vi till Smögen.  För att alla som inte bor på västkusten skulle få smaka på lite räkor.  Väl hemma satte jag upp alla kort på middagsbordet. Sen gick jag bara runt och njöt.  Har även sparat alla fina askar. Den här blev jag jätteförtjust i!
I telefonen:
Jag: Skulle du kunna köpa lite citroner? Jag blev sugen på hemmagjord Lemonad. Niklas: Okey...är det bara citroner som behövs till det? Jag: Ska kolla (googlar). Ja..bara sockerlag, vatten och isbitar. Niklas: Är det svårt att göra sockerlag då? Jag: (börjar läsa om hur man kokar socker och vatten) Niklas: hm..ja får se hur jag gör. Niklas kommer hem med färdig nypressad Brämhults citrondryck. Tja vad ska man säga..det är ju också en lösning! |
Kategorier
All
Arkiv
June 2022
|
