Här kommer sista delen i min franska-riviera-triologi tänke jag säga... men vad är det egentligen det har blivit... fem inlägg?! I det här inlägget har jag nog fått med precis allt det som jag gillar med Frankrike. D.v.s ost, bröd, skaldjur, musslor och vin. Sen är det såklart också vädret och franska språket. Voilà:

Fina stenar som jag och Nora samlat på stranden. 

Eftersom vi hade en så fin lägenhet, maten var relativt dyr på restaurang och det inte var så himla barnvänligt att äta ute (jämfört med typ Thailand) så lagade vi alla luncher hemma och ett par middagar också. Vi fick till en bra rutin. Bada på morgonen, gå tillbaka till lägenheten vid lunch, fixa käk, vila (Casper sova) vänta tills de starkaste solstrålarna lagt sig och sen ut igen på eftermiddagen. Här har jag slängt ihop skaldjur för att göra en egen Pasta de la mer! 

Det här stället skulle göra fina blomglassar. Alltså glassar som ser ut som blommor. Niklas fick nog sommarvikarien till hans glass för den här var ju inget vidare vacker. Däremot smakar all glass helt gudomligt.

Jag fyndade en fin ring!

Jag klarade inte av att äta de friterade småfiskarna. Nora däremot mumsade gladeligen i sig och spottade ut huvudena på ett fat. Jag höll på att tappa hakan. 

Hemma-matlagning igen. Här gör jag en gorgonzolasås. Det är så lätt att laga god mat med fina råvaror.

Om barnen skulle beskriva vår resa så hade de sagt: bad och karuseller. Det var ungefär det vi spenderade tiden på. 

Den 14:e Juli var det Frankrikes nationaldag. Detta firades nere vid strandkanten med värdens fyrverkeri-show. Den största jag någonsin sett live. Casper samanfattade den med: "Bom Bom!"
Niklas hade också lärt sig texten på deras nationalsång dagen till ära. SOM han hade suttit och tragglat. Men till hans stora besvikelse var det ingen som spelade den. Ja ja... gissa vem som kommer sjunga med nästa gång Frankrike vinner OS-guld?  

Vi hade egentligen tänkt att skippa Nice och bara bada hemma istället, men som tur var var vädret inget vidare. Det var rätt molnigt och till och med regnigt när vi vaknade på morgonen näst sista dagen. Det var inte så mycket att orda om. När man får perfekt utflyktsväder så åker man på utflykt så är det bara. Vi strosade runt i gamla Nice. Förmodligen i precis samma fotspår som jag gick i som 17-åring när jag var på språkresa och lärde mig franska. Det var antikmarknad mitt i stan, så vi kollade på en hel del fina gamla chanel-smycken till Noras stora förtjusning. Hon är som en liten skata och älskar allt som blänker. Vi badade aldrig på stranden, men en stor fontän mitt i stan förvandlades till världens roligaste badhus när vi satte på ungarna badkläder. De sprang fram och tillbaka och ville inte sluta förrän vi släpade dem därifrån. Very Nice indeed!  

Cannes var som jag tidigare skrivit väldigt stekigt och ytligt. Här tog vi en snabb promenad längst shoppingstråket, käkade en lunch på ett coolt ställe med en massa hippa människor. (Jag tror snittåldern på stället var 20 år.) Och så badade vi såklart, åkte lite karusell i en liten nöjespark vid stranden. Sen tog vi bussen hem igen och avslutade med ett kvällsdopp i Juan-les-pins. Noras armpuffar gick lägligt nog sönder vilket gjorde att hon fick öva på att simma utan. Och SOM hon övade. Tillslut klarade hon 19 simtag i rad.  

I Antibes var vi två gånger. Det låg endast några minuter bort med buss från vår lägenhet. Ska man vara helt korrekt så är Juan-les-pins t.o.m en del av Antibes. Men jag menar ju den gamla delen av Antibes när jag förklarar. Den med ringmur och gamla smala gränder. Så här såg det ut. Här åt vi pizza med foie-gras och tryffel och sniglar och självklart mängder av glass. Här hittade vi också jättemysiga butiker och så badade vi såklart precis utanför muren.

Då ska ni få se hur vi bodde i Juan-Les-Pins. Men först tänkte jag ge en kortfattad förklaring eller skillnad mellan de olika ställena vi besökte. 

Juan-Les-Pins: Bästa stället att bada på. Låååånga sandstränder med lagom långgrunt vatten. Perfekt för småbarn att bada i. Lugnt och skönt och fint och rent. Inte så trångt som på de andra ställena. Ganska modern stad med lite LA-vibbar. Långa palmer längs vägarna. Stort minus: Alla bilar. Det hade blivit hundra gånger mysigare om man kunde ha stängt av vägarna nere vid stränderna och alla affärer och restauranger och istället bara ha gågator. Väldigt stressigt att gå med barnvagn och ett till barn som gärna vill springa i förväg hela tiden när man måste gå tillsammans med bilar.

Antibes: Gammal fin stad med borg och ringmur. Lite visby-vibbar, rolig marknad med en massa konstnärer och skulptörer. Det stora plusset: Avsaknaden av bilar. Här kunde man verkligen strosa i lugn och ro och titta i skyltfönster. De absolut roligaste butiquerna låg här också. Vi stannade vid ett skyltfönster i en halvtimma innan vi hade tittat klart på alla roliga saker. Hade vi inte haft barn hade jag nog köpt med mig hela affären. En massa fina smyckeskonstnärer också. Jag grämer mig fortfarande för att jag inte köpte den där megastora glasringen i turkost. Stränderna var pyttesmå och supertrånga.

Nice: Otroligt cool stad med häftiga affärer och fina husfasader. Den gamla delen kändes som Stockholm med alla trånga passager och små gränder. Det fanns antikmarknader, moderna massretail-affärer, en massa tripadvice tips på matställen och såklart den berömda Promenade des anglais som vi lite vedmodigt besökte. Inte så kul att de precis hade haft treårs memorial av den hemska terrordådet precis dagen innan vi var där. Det stora minuset: stränderna och badmöjligheterna för barn. Det är stenstränder överallt vilket både gör ont i fötterna och svårt att gå ur och i vattnet. Det här var också staden med flest svenskar. Jag tror faktiskt inte att vi hörde svenska en enda gång förrän vi besökte Nice. Och där pratade plötsligt var och varannan person på stan svenska. 

Cannes: Det mest stekiga stället av dem alla. Bara lyx, lyx, lyx överallt. Det kändes nästan lite ytligt när man såg folk komma med sina Gucciväskor och stora papperspåsar med butikens namn tryckt på påsen i guld. Enorma lyxhotell, dyra boutiqer, jättebåtar för mångmiljon belopp med helikopterplatta på, hög kändisspaning också har jag hört (dock bara när det är filmfestivalen istan), och här såg vi också något jag aldrig sett live innan (bara på TV). En kvinna komma gåendes med en hundbarnvagn. Nää jag skojar inte. Vagnen var utrustad med parasoll, matskål och fläkt och blingade i kapp med kvinnan. Jag hörde en del snacka norska också. Det var så mycket skandinavien man fick i den här stan. 

NUU får ni se hur vi bodde. Vi bokade med Air bnb. Bilderna är både från interiören och utsikt från balkong och fönster. Ni ser ju hur nära havet vi bodde. Stilen var väldigt blandad både modern och gammaldags så samma gång. Jag gillade marmorgolvet, balkongen och sängborden i masterbedroom. Lägenheten var stor. Två somrum, en walk-in-closet, en toalett och ett badrum. Dessutom fanns ett stort UFO i vardagsrummet som vi tillslut listade ut var en utfällbar extrasäng. Totalt kunde 6 personer sova i helt egna sängar i den här lägenheten. Jag kan verkligen rekommendera att boka med Air bnb. Kvinnan vi hyrde av blev ju vår personliga guide och hjälpte oss med allt. Vi kunde smsa henne så fort vi hade en liten fråga och hon såg till att vi fick rätt busstidtabeller och att vi tog tåget från rätt ställe osv osv.

​I nästa inlägg blir lite mer stadsbilder.

Hoppas att ni har en skön semester. Det har i alla fall vi. Vi befinner oss just nu nere på Franska rivieran..eller Provence om ni så vill, eller varför inte Côte d’Azur. Kärt barn har många namn. Det är inte första gången jag är här nere. Jag har varit i Nice, Monaco och Saint-Tropez innan.  Men det var på den tiden jag ringde hem i en telefonkiosk, hade en ordbok med mig och gick med en papperskarta i handen. På den här resan har det inte funnits några telefonkiosker, bara mobiltelefoner med internetuppkoppling var man än befinner sig. Och den här gången har vi desutom besökt: Cannes, Antibes, Nice och  Juan-Les-Pines. Jag tänkte försöka mig på att göra en liten sammanfattning om de olika städern för de är väldigt olika i stadspuls och charm. Men först: Så här såg det ut från planet när vi flög in från Bryssel. 

Här kommer fjärde och sista delen i min IKEA-följetång. Sen kommer det bara att bli sommarbilder för hela slanten :)
​

En del saker håller man ju på med ganska länge. Jag har till exempel jobbat med de korkväggarna som sitter uppe i restaurangen på IKEA Bäckebol i väldigt många dagar. Jag och Lisa, min arbetskollega höll på och gjorde test efter test, tog beslut, tillverkade dem, lagade dem och lagade dem igen. (De är nämligen ganska ömtåliga.) På min sista arbetdsdag sa Lisa att hon alltid kommer att tänka på mig när hon tittar på korkväggen. Och jag menade på att en liten bit av mig alltid kommer att sitta kvar just där i väggen. Typ som en del av själen när man dör. Herregud vad dramatiskt det låter. Nu är ju inte jag död.. ja ja ni förstår vad jag menar. Här kommer del 3 av 4 med tillbakablickar på mina IKEA-projekt.

Så här har sommaren sett ut hittills. Inte lika mycket bad som förra året. En stor anledning är att vår jacuzzi har brunnit. Japp ni läste rätt. Det innebär att vi inte kan köra något poolbadande hemma och sen har det inte heller varit lika varmt för strandbad ännu. Så medan vi väntar in att den nya jacuzzin ska installeras så får vi hitta på ännu mer pyssel istället. 

I spänd väntan på vattenslangen! 

Alltså DEN känslan! 

Sä här ser det konstant ut hemma på vårt golv. Blöta fotspår överallt.

Nu var det ett tag sedan jag sammanfattade lite roliga citat. Jag älskar att gå tillbaka och läsa dessa. Man kan inte bli annat än på gott humör. Citaten sträcker sig i tid ända bak till jag var mammaledig med Casper. 
​
Nora: Jag kan läsa för dig idag mamma.
Jag: Ok gör det.
​Nora: Vad är det?
Jag: En jacka
Nora: Vad är det?
Jag: En apelsin
​Nora: Braaaa!! Du är så duktig mamma.
 
Niklas: Men gud vad gööör du?
​Jag: Jag tänker bara!
​Niklas: Men dina läppar rör sig ju.
Jag: Ja, jag pratar med mig själv, gör aldrig du det?
​Niklas: Eh nej verkligen inte
 
Jag: Nora fattar inte mina skämt.
Niklas: Vad sa du nu då?
​Jag: Jag frågade den  lilla fisken i badet vad han hade ätit på föris
​och den lille fisken svarade: "Fisk och potatis!"
​Niklas: Stackars barn!
Jag: Det var ju jätteroligt!
 
Jag: Du rör inte chipsen i skåpet nu.
Niklas: Du och dina cravings alltså.
Jag: CRAVINGS??? Jag skulle knappast kalla det craving när det är det ENDA JAG KAN ÄTA!
 
Jag: AJ, gå inte så snabbt. Jag har träningsvärk.
Tessan: Sluta skryt
 
Nora: (ropar på lekplatsen så att alla hör) JAG VILL HA SEX.
Jag: (ropar så alla hör igen) Erhm..Du vill ha KEX alltså.
 
Jag: Om  jag hade kunnat ta Caspers  magont just nu så hade jag gjort det.
Niklas: Ta hans magont?
Jag: Eller de där eftervärkarna jag hade flera dagar efter födseln.
​Jag hade haft dem alla igen om det betydde att han skulle slippa ha ont just nu. 
Niklas: Hade du gjort om förlossningen också?
Jag: Nu ska vi ju inte överdriva.
 
Jag: Vi måste ladda plattan Nora. Den har inga batterier kvar.
Nora: Nej.
Jag: Men den kommer att DÖ.
Niklas: Gud vad pedagogisk du är. 
 
Niklas: Man kanske borde ta och köpa den där laktosfria mjölken då
​om det smakar precis som vanlig mjölk.
Jag: Varför skulle vi göra det? Vi är inte laktosintoleranta.
Niklas: Nej men det är ju socker. Det är alltid bra om man kan skippa det.
Jag: Annars kan man ju skippa lösgodiset?!

Pojken på föris: Var har ni varit innan?
Jag: Vi bodde i en annan stad.
Pojken på föris: Vilken stad då?
​Jag: Har du hört talas om Stockholm?
​Pojken på föris: Nej!
 
Niklas: Nu har Nora en penna och din almanacka här.
Jag: Äsch, låt henne rita. Det händer inget viktigt den här veckan ändå. Det händer inget viktigt på hela månaden, eller tja hon kladda i stort sätt på vilken sida hon vill under hela året.
 
Nora: Ska vi gå och handla?
Jag: Nej det behövs inte. Vi har allt vi behöver hemma.
Nora: Har vi chips hemma då?
Jag: Nej, det är visserligen sant.
 
Niklas: De hade 30% på allt på XXL idag så jag köpte ett par vandringsbyxor.
Jag: För att vara nån som aldrig vandrar så har du oförskämt mycket vandringsprylar.
 
En mamma: Hur många gånger ammar du nu på natten?
Jag: Jag förstår inte frågan! Det är väl enklare att räkna hur många gånger man INTE ammar?
 
Jag: Nora har blivit så himla duktig. Hon går och lägger tillbaka sina kläder i garderoben när de ligger på golvet, hon hänger upp jackan om den har ramlat ner, hon ställer tillbaka allting på sin plats och hon har stenkoll på vart allting ska ligga.
Niklas: Ja, det har hon inte fått från mig i alla fall.
Jag: Nej VERKLIGEN INTE!
 
Nora: Mamma?!
Jag: Säg inte Mamma hela tiden om du inte vill mig något.
Nora: Okej, Melissa?!
Man kan aldrig vinna.
 
Jag: AJ, Nora du får inte kasta grejer på mig.
Nora: Men jag kastade inte på dig. Det var Casper jag skulle träffa.
 
Jag: Ahh..skitunge!
Nora: Jag är ingen skitunge.
Jag: Nejhe vad är du då?
Nora: Jag är stark och smart tjej!
 
Jag: Jag förstår inte varför Nora vill ha plåster så himla ofta. 
Niklas: Nej inte jag heller.
Jag: Ja menar, det gör ju ondare att dra av plåstret än vad det gör att få skadan
​som gör att hon vill ha plåster. 
 
Nora: Solen är rund.
Jag: Ja det är den. (Stolt mor)
Nora: Och lite kvadratisk också.
Jag: J...jaså ? (förändrad orolig mor)
 
Jag: Ska jag behöva borsta tänderna på båda två samtidigt för att slippa höra erat gnäll?
​Nora: Ja du har ju två händer!
                                                     
Jag: Ät upp maten nu Nora så ska du få en glass sen.
Nora: Jag kanske kan få tre glassar?
Jag: Va? TRE? Nehe du. En räcker.
Nora: Men två då?
Jag: Vem har lärt dig att förhandla så?
 
Niklas: Du behöver ju inte ha ett utropstecken efter Avskedsansökan. Man ropar ju inte ut det direkt.
Jag: Ropa ut? Är det det det betyder?
Niklas: Ja..det är liksom därför det heter UTROPS-tecken.
 
Nora har satt ett av mina hårband över huvudet på sig själv.
Jag: Hej Björn Borg!
Nora: JA! Jag vill ha O'boy!
 
Jag: Vi måste kolla i kapp så mycket bättre sen.
Niklas: Måste vi?
Jag: Jaa alla snackar om den.
Niklas: Gör de? Vilka har du snackat med egentligen?
Jag: Eller ja.. på radion snackar de om den i alla fall. 
 
Jag: Niklas kan du hålla koll på Nora nu, jag går in och nattar Casper.
Niklas: Jadå!
Efter en liten stund kommer Nora in.
Nora: Mamma, pappa håller inte koll på mig längre.
 
Jag står i affären och funderar över vilken färg på tulpaner jag ska köpa hem till min vas.
Nora: Ååå jag älskar krokusar.
Jag: Du är lika kunnig på blomsorter som din far hör jag.
 
Jag: Nora, ta på dig pyjamasen.
Nora: Så säger man inte.
Jag: Nähe, hur säger man då?
Nora: Man säger: ”Snälla ta på dig pyjamasen.”
 
Mamma: Jag får nog följa med dig ner i källaren.
Jag: Men du kan väl bara säga vart de står?
Mamma: Det står i en kasse. Men ska jag inte följa med ner då?
Jag: Men herregud jag hittar…. jag är ingen kille.

Jag: Vad ska du bli när du blir stor... Advokat, Läkare, Astronaut, Konstnär...
Nora: Näää...inte konstnär.
Jag: Varför inte det då?
​Nora: Man kan inte vara konstnär.
 
Jag: Ät upp på tallriken Nora, annars växer Casper förbi dig och blir starkare än vad du är.
Nora: Blir han min storebror då? 
 
Jag: Hur gick det för Casper på 1-årskontrollen idag?  
Niklas: Läkaren frågade om Casper har börjat ställa sig upp lite lätt och hålla sig i bordskanter.
Båda: AHAHAHAHA
 
Niklas: Var har vi skoputs någonstans?
Jag: Den ligger  i lådan som det står S K O P U T S på. Visste du ens att vi har en sån?.
Niklas: Nej, men det låter verkligen som en låda som du skulle ha kunnat skapa.
 
Hur man undviker följdfrågor!
Barn  på föris: Vem ska du hämta?
Jag: Casper
Barn: Vem är det?
Jag: Han jag ska hämta.
Slut på konversationen
 
Hur en 4-åring kan få en att känna sig som världens sämsta människa:
Nora: Mamma?
Jag: JA NORA VAD ÄR DET? JAG STÅR HÄR HELA TIDEN; HAR INTE FLYTTAT PÅ MIG ALLS JAG LOVAR. DU BEHÖVER INTE TJATA MITT NAMN VAR 3:E SEKUND. VAD ÄR DET DU VILL?
Nora: Jag skulle bara säga att jag älskar dig.
 
Nora: Casper målar fult och jag målar fint.
Jag: Nej Nora, så får man absolut inte säga.
Nora: Okej. Casper målar lite fult och jag målar lite fint.
Jag: Nej inte så heller.
Nora: Casper målar fint, men jag målar finare?
Jag: Suck...tja du närmar dig i alla fall. 
 
Jag försöker göra pannkakor samtidigt som jag vill kolla på Sverigematchen och detta samtidigt som jag försöker lugna ner Casper och duka bordet. 
Jag: Ånej, nu brände jag pannkakan.
Nora: Mamma, du kanske bara ska göra en sak i taget?

Nora: Den här vill jag ha på mig idag.
Jag: Men ska du verkligen ha den fina när vi bara ska till lekplatsen.
​Ska du inte spara den tills vi ska bort någonstans?
Nora: Men mamma man kan tvätta.
 
På förmiddagen!
Nora: Mamma när är det Halloween?
Jag: Om tre veckor.
Nora: Okej!
På eftermiddagen!
Nora: Mamma har det gått tre veckor nu?
 
Jag: Nora gör inte så, annars blir mamma arg på dig.
En dag senare. 
Niklas: Nora gör inte så, annars blir mamma arg på dig.
Jag: Jaha..blir aldrig pappa arg då?
Niklas: Det är väl bättre att vara konsekvent?!
 
Jag: Och hon bara: ”VA? Är du såå gammal, jag trodde faktiskt att du var mycket yngre.”
Niklas: Jo men jag förstår faktiskt vad hon menar. Du har en förmåga att låta väldigt ung när du pratar.
Jag: LÅTA? 
 
Jag: Idag ska vi gå på museum Nora. Vet du vad museum är för något?
Nora: Ja det är en massa saker, och man får inte pilla på något.
Jag hade inte kunnat förklara det bättre själv.
 
Jag: Ska inte du också ha hjälm?
Niklas: Nej jag tog mössan nu istället.
Jag: Men man kan ha både mössa och hjälm...titta på mig.
Niklas tittar på mig och försöker att hålla sig för skratt.
Niklas: Men alla kan inte...pull it off.... som du kan. 
 
Jag: Nu till helgen tänkte jag riva av allt julbak.
Karin: Du är så himla duktig på att baka och hålla på hela tiden.
Jag: Va? Hela tiden? Jag bakar ju bara en gång om året.
Karin: Men du bakade ju biscotti till mig en gång till exempel. 
Jag: Ja med saffran i. Det var precis ett år sedan.
Karin: Jaha, jag trodde du bakade jätteofta.
Niklas: Nej hon bakar nästan aldrig, men hon är väldigt bra på PR.
 
Jag: Snälla Nora ge honom det han vill ha. Jag orkar inte höra gnället längre.
Nora: Men mamma, det är en jätteliten plastbit. Casper kan sätta det i halsen. 
 
Nora i liften: Jag ler bara för kortet, men egentligen är jag jätterädd.     
 
Jag: (ropar ut) VEM BEHÖVER KLIPPA SINA NAGLAR?
Niklas svarar: Inte jag! Jag gjorde det i morse.
Ehh..som om jag hade tänkt klippa HANS naglar. Tänkte mest på barnen som inte kan klippa själva.
 
Niklas: Om vi hade varit med i lyxfällan och de skulle presentera för oss vad vi lägger mest pengar på årligen. Då hade vi fått gå in i ett rum fullt av brödlimpor.
Jag: Japp! Och jag hade börjat gråta och sagt: "Äter vi verkligen så HÄR mycket bröd? Jag trodde inte att det var så illa." 
 
Nora: Vad var det i brevlådan Mamma? Var det bara reklam?
Jag: Ja.. vet du vad reklam är för något?
Nora: Ja det är bara skräp.
Jag: Jag har inget kvar att lära dig.
 
Jag: Å nej, nu är det dags att deklarera igen. 
Niklas: Varför säger du "Å nej"?
Jag: Det är ju såå tråkigt.
Niklas: Men du gör ju ingenting. Det är ju jag som deklarerar åt dig. 
Jag: Det är såå tråkigt när du deklarerar. 
 
Fröken: Vet du vad Nora sa idag?
Jag: Eh nej.
Fröken: Vi har en praktikant som skulle hinna med bussen då Nora plötsligt säger:
​"Det gör ingenting om du missar bussen, för då kan du ta en Taxi."
Jag: Ähh..ojdå. Undrar var hon kan ha fått det ifrån? 
 
Niklas: Jag var faktiskt bra på att rita. Jag fick VG i bild till och med.
Jag: Och? Det betyder ju ingenting. Jag fick MVG i matte.
Niklas: Touché
Då var vi överens då! 
 
Farfar: Vill du att jag ska skala clementinen åt dig Nora?
Nora: Ja den skalar inte sig själv direkt.

Jag: Ånej, nu missade vi ju mellon igår.
Niklas: Nej, DU missade mellon igår. 
 
Barn av sin tid
Dududelidu dududelidu dudu dudu dudu (Glassbilen låter långt borta)
Jag: Nora vad var det för ljud?
Nora: Jag vet inte, kanske nån mobiltelefon eller nåt?
 
Nora: Vad står det på min tröja?
Jag: Be you! 
Nora: Vad betyder det?
Jag: Att man ska vara sig själv.
Nora: Varför då? Man kan ju vara vem man vill. 
 
Nora: Mamma titta det är regnbågsprickar på hela väggen.
Jag: Ja, vet du vart de kommer ifrån?
Nora: Ja när ljuset bryts igenom glas
Jag tänkte mer att svaret var: ”Från kristallkronan”.
 
Jag: Ni har en himla tur som har en så snäll mamma.. vet ni om det?
Nora: Alla tycker att de har en snäll mamma.
Jag: Nej...alla har inte ens en mamma. 
Nora: Jag veeet. Och en del har två mammor och en del har två pappor.
 
Nora: Mamma, vet du varför inte fåglarna fryser när de simmar i kallt vatten?
Jag: Nej
Nora: För att de har en olja på vingarna som skyddar dem från kylan. 
Jag: ---