Oj vilken julig 1:a advent vi hade i år. Håller ni inte med? 1:a advent brukar ju passera rätt obemärkt förbi och sen upptäcker man att: "Hjälp det är redan 3:e advent...vi MÅSTE julpyssla nu." I år (och då hade det inte ens hunnit bli december månad) bakade vi: Lussekatter, pepparkakor, tittade på frosten som gjorde landskapet helt vitt och vackert, var ute och grillade pinnbröd i skogen, klädde granen, pyntade utsidan med ljusslingor, förberedde advenskalendern och maxade julmyset med julmusik, glögg och bakfika. Nästa advent ska vi dekorera pepparkakshus för första gången. Snacka om att maxa. Men visst är det så att om man något år verkligen får ta ut svängarna och fira jul riktigt ordentligt så är det bannemig i år det. Renarna/rådjuren/hjortarna (!!) har Nora döpt till Kambo (uttalas Schämboo) och Issa... Stavningen har hon bestämt också för hon har skrivit deras namn några gånger.... fråga mig inte. Det man inte tänker på när man ser vårt hus insprängt i berget är att vi faktiskt har ganska fin utsikt högst upp på vår tomt. Lite oväntat när man bara ser framsidan. Nästa tomtprojekt har bara blivit stående. Plattån ska till att täckas med plankor och det ska byggas ut en till liten miniplatå och sen en tillhörande trappa. Niklas påbörjade detta i September, men hann inte klart. Men vad gör väl det just nu. Man är ändå inte på uteplatsen och hänger. Nästa vår ska vi få till det fint. Syftet med platån? Tja ni ser ju själva. Våra barn vet att man inte får gå där, men så fort vi får besök av andra barn så ska alla gå ner precis just där det är som brantast till alla föräldrars stora skräck. I år fick barnen förbereda sina egna advetskalenderpaket. Jag valde återigen att köpa färdiga påsar som man bara klistrar på siffror på. (Jag förstår inte hur föräldrar orkar slå in paket för varje dag...speciellt om man har mer än ett barn.) Dessa små traditionella röda kommer från IKEA. De tyckte det var jättekul och hjälptes åt att stapla upp dem på spiselkanten. Nu är det superlätt för mig att bara droppa ner lite överraskningar allt eftersom. En ytterligare fördel: Man behöver aldrig vara klar heller. Bara man har preppat dagens påse. Om ni undrar vad som är (kommer att vara) i dem så är det delar av en Nissevärld som jag tänkte att vi skulle bygga upp tillsammans i år. Första dagen var igår och då fick de dörren och trappan. Idag blir det krans på dörren och dörrmatta. I vår skog finns en jättebra glänta där man kan grilla och leka. Det bästa av allt är att det är 200 m från huset. Så skulle ett barn behöva gå på toa så kan man gå tillbaka och komma ut igen på nolltid. I söndags grillade vi pinnbröd. Det var en riktig konst att få till brödet utan att bränna det. Något för riktiga grillproffs som vi...Ehrm! När vi kom in igen var det pynt på allvar. Vi körde ut allt på en gång. I vanliga fall brukar vi börja med ljusslingorna ute den 1:a dec och sen drar vi fram granen på Lucia, men i år är det heller inget vanligt år. Casper var den mest uthålliga. Jag brukar ensam få lirka upp de sista 7000 kulorna medan resten av familjen sitter i soffan och har gett upp. Men nu äntligen har jag fått en som jag. Casper var kvar till sista kulan. Nu är det jul i vårt hus. Och så bakade vi såklart också. Men det tar jag en annan gång.
0 Comments
Leave a Reply. |
Kategorier
All
Arkiv
June 2022
|