Design by mel Blogg

3 ÅR!!!

6/8/2017

Som ni vet så slutade jag att fira nationaldagen för tre år sedan. Anledningen? Jag fick något mycket viktigare att fira. Noras födelsedag såklart. Tänk att det har gått hela tre år sedan jag vankade av och an i vår lilla lägenhet. Jag minns att jag ringde Niklas på kvällen den 5:e och sa: "Nu har det börjat" Han var extra seg från jobbet den dagen eftersom vi skulle vara lediga dagen därpå och sen resten av helgen så han ville verkligen avsluta allt han höll på med ordentligt. Jag ringde igen och då sa han: "Ja, jag är i trapporna." och jag svarade: "Kom nu, jag vill inte vara själv längre." och han svarade: "Jag springer." Haha.. Resten av kvällen kollade vi på Bruce Almighty för den gick på tv:n. Vi klockade värkarna, men de kom för sällan så det var bara att gå och lägga sig. Vi ringde för säkerhets skull till sjukhuset för att försäkra oss om att det fanns plats. Sen gick vi och lade oss och jag trodde att jag kanske skulle behöva gå upp mitt i natten, men jag sov som en stock! Har bara ett minne av att jag vaknade och nästan satte mig spikrak upp i sängen. Om det var en megavärk eller en mardröm är svårt att säga, men sen somnade jag om. Att sova har aldrig varit någon issue för mig, speciellt inte när jag har varit gravid. På morgonen åt vi en ordentlig frukost och värkarna kom oftare och oftare och blev värre och värre. (I dag skulle jag kalla dem en piss i havet). Vi hann till och med en redig lunch bestående av pizza. Jag minns att jag tänkte: "En bit till, man vet aldrig när jag får äta igen." Efter två timmars bad i vårt badkar bestämde vi oss för att åka in för jag var nyfiken på hur långt gången jag var. Jag var ju ordentligt påläst på alla faser så jag visste att det skulle ta tid, men jag ville ändå kontrollera hur det hade framskridit so far. Det värsta som kunde hända var att man helt enkelt fick åka hem igen och det var ju inte hela världen. Speciellt om man bodde fem minuter från Södersjukhuset som vi gjorde. Men vi fick stanna och 6 timmar senare framåt kvällen kom HON äntligen!

Vi hade världens tur med vädret i år. Jag hoppas att det blir en trevlig tradition i många år framöver..sol och varmt väder!

Den enda bilden på mig på hela dagen var från när jag testar kameran!

Nästan hela Noras familj! Det är bara...eh..hennes pappa som saknas.

Citrontårta som Nora kallade smörgåstårtan för.

Presentöppning med kusinen.

Årets tårta blev en bärtårta på maräng med hallongrädde och lemoncurd. Nora gillar ju inte marsipan (inte jag heller för den delen) men vi älskar frukt och bär.