I går kan man väl nästan säga att sommaren startade. På vår balkong var det 40 grader...40 GRADER!! Tur att vi inte har sol där hela dan. Vad hade det varit då? 50?

För att fira att det blivit helg och samtidigt att jag bara har en vecka kvar på jobbet gjorde jag en somrig jordgubbs & fetaost-sallad och en mumsig lasagne.

Dagen efter (alltså idag) Vaknade vi av solen, åt en frukost ute i flera timmar och njöt av vädret, vattnet och brisen. Det känns nästan som att man är utomlands nu. Väldigt skön känsla. 

Niklas tog en joggingrunda och var borta en bra stund. När han kom tillbaka undrade jag vart han sprungit egentligen. Äsch, svarade han..bara runt där, över bron, tillbaka över andra bron och så tillbaka runt där. Det är ju typ en mil, men det var inget som rörde honom i ryggen. En mil springer man ju inte bara så där försökte jag förklara för honom. I alla fall inte jag. Jag gör det kanske en gång per år.

Frågan är när jag kommer att springa en mil nästa gång? Borde dröja ett tag kan man ju tro.

Sen blev det såklart glass i solen också. Det ingår i sommarkonceptet!

Niklas: Det blir nog skönt på Ballen sen!
Jag: Ballen???
Niklas: Ja..Ballen=Balkongen! Har du inte lärt dig någonting på Stockholmska?
Jag: På Göteborgska är Ballen=Pungen.

Det är inte helt lätt alltid!

Jag vet att jag säger det hela tiden..men nu var det verkligen sista kraftansträngningen jag hade tänk att göra innan födsel. Jag var på inspirationskväll med 4good-nätverket på China Teatern i går. Funderade länge på om jag orkade gå och bestämde mig till slut för att jag faktiskt orkade. Jag vet inte om det var mina gravidhormoner som spökade eller om detta var den sorgligaste inspirationskvällen någonsin..men istället för en massa skratt som det brukar vara så satt jag bokstavligen och bölade kvällen igenom. Jag svettades som en gris för det var så varmt i lokalen och tårarna bara rann. Det var en tjej som gjort fem organtransplantationer som berättade om hur det kändes att vara på "väntlistan" och inte kunna veta om man ska få leva eller dö, en kille som bott på flyktingförläggningar, blivit misshandlad av sin pappa och som förklarade hur viktigt det är att känna kärlek istället för hat om man verkligen vill finna lycka med livet. Och så var det kvinnan som hade förlorat sin man och två av sina barn i Tsunamin 2004, och som på frågan: "Hur överlever man en sån tragedi?" Bara kunde ge svaret: "Det gör man inte, man överlever inte sina barn. Man dör själv och så återföds man som en annan person." Mina tårar bara rann och rann och när jag äntligen kom ut därifrån och fick frisk luft så kunde jag börja andas normalt igen. Kanske inte helt optimalt för en höggravid att gå och lyssna på sånt här..men oj så nyttigt!

Nää..nu blir det inga fler tillställningar. Nu blir det vila och lugn och ro. Här är min goodiebag förövrigt. En av de sämre, men vad gör väl det när man är frisk och nöjd med livet?

Bara denna duschkräm som såg intressant ut..men kom igen..flaskan!!. Är den jättebillig att producera, eller varför gör alla företag så dumma, svåröppnade flaskor?

Fick två presenter till när jag kom hem. En vetepåse att värma i micron. Jag har alltid haft en för mensvärk, onda stela leder, kalla vintrar eller för att linda annan smärta. Men jag slängde nyligen min påse då jag bränt den lite för länge. Niklas köpte en ny fin lila till mig. Tänkte att den kanske skulle kunna hjälpa mig sen när jag får värkar?

Och så kom denna på posten. Min födelsedagspresent: En jättefin klocklåda med fack och kuddar åt 10 klockor. (Jag höll tyst om att jag har fler än 10 till Niklas) De övriga är ändå inga fin-klockor utan sportklockor, lite färgglada byt-efter-humör-varianter..så de får ligga kvar i sin huller-om-buller-låda.

Det här blev ett väldigt djupt och samtidigt ytligt inlägg. Men jag tror att vi behöver båda delarna.
För att orka behöver vi ytlighet och för att finna mening behöver vi djup. Nu ska jag sluta babbla och gå på toa. Bebisen trycker så mycket på urinblåsan att jag numer bosatt mig fem meter från toaletten.

Det känns rätt så overkligt att vi snart kommer att ha en sån här liten krabat hemma som tar upp all vår tid.
Vi har ju försökt att "hinna" med allt vi borde göra innan. Men det är svårt när man är nyinflyttad i Stockholm och har hundratals nya restauranger, en massa museéum, föreställningar, musikaler, teatrar och nattklubbar som vi inte har hunnit prova än. Jag försöker fortfarande att hänga med så gott jag kan med min tjocka mage. Men i går röt jag visst till när Niklas frågade (som vanligt) "Vad ska vi hitta på nästa helg?" AAAAHHH jag orkar inte..MÅSTE VI HELA TIDEN HITTA PÅ NÅGOT? KAN VI INTE BARA VARA HEMMA OCH INTE GÖRA NÅGONTING FÖR EN GÅNG SKULL?" Min favoritsyssla just nu är att sitta ute på balkongen med en filt och läsa. Det får gärna vara kallt ute, det gör ingenting om man har tjocka strumpor, en tjock tröja och filtar. Då läser jag mamma-tidningar, bloggar, en ny bok jag börjat på och inredningsmagasin. Och så har jag Kisse som sällskap..han älskar balkongen. Niklas har jag inte fått ut där än. Han hatar väder överhuvudtaget. Regn, när det blåser, om det är för kallt eller för varmt?!
Jag kommer nog att sitta där hela våren eller rakt nedanför ute på bryggorna. 

Här sitter lilla Selma i mitt knä..bara några månader gammal.

Niklas har tjatat och tjatat på mig att packa den där berömda BB-väskan man ska ha redo när det händer.

Jag: Det kommer ju aldrig att bara bli bara EN väska. Det kommer att bli tre stycken
Niklas: TRE? Jag tänker inte bära på tre stycken.
Jag: Men jag vill inte ha dina grejer med mina, jag vill kunna hitta sakerna snabbt.
Niklas: Då packar vi två stycken..var sin.
Jag: Nej men bebisens saker kommer inte att få plats i min väska så vi får alla ha var sin= TRE stycken.
Niklas: Men jag kan ha bebisens saker i min väska..jag behöver bara ett ombyte och en necessär med mig
Jag: NEJ!
Niklas: Eller så tar vi bara en större väska.
Jag: Jag vill inte ha en resväska med mig..jag vill ha något som är lätt att bära.
Niklas: Suck
Jag: Jag fattar inte varför du envisas..du vet ju att det kommer att bli tre väskor ändå.
Niklas: suck..Ja det är klart att det kommer..vet inte varför jag försöker ens.

Jag vaknade av att det smattrade av regn utanför fönstret. Steg upp, tog en promenad med regnbyxor...

...och hämtade upp ett paket som jag beställt som present till mig själv! Nya disk- och tvålpumpar till köket. De gamla hade blivit så slitna och färgen hade lossnat. 

Vi firade med godaste sushin från favvostället Tezukuri. Det är ca en timmes väntetid om man vill sitta där, annars är det en halvtimme om man ringer...oavsett när på dygnet man vill äta. Det är rätt galet egentligen, men samtidigt vittnar det om hur populärt det är och hur färskt det blir när de står och gör dem direkt. 

Grattis matte..har du något gott till mig med?

Sen fick jag blomleverans. Vackraste rosa roserna. Såg ut som en brudbukett!

Fick även blommor av svärföräldrarna. Väldigt gott doftande lila liljor. 

Av Niklas fick jag ett klockställ som ska komma på posten snart...trots att jag redan fått en Michael Kors väska av honom i födelsedagspresent. Vilken man jag har ändå! 

Kisse gillade nog att det blev en liten mini-djungel hemma.

Sen var det dags att klä upp sig för Eurovision-kväll. Man skulle komma som ett land man gillade. Jag valde England som jag tyckte hade en bra låt. (Men hejade mest på Österrike och Sverige såklart)

Det blev lite dans innan vi begav oss i väg också.

Sen sade vi hejdå till blommorna och stack till SoFo och Andreas och Kickis nya fina lägenhet. (För mina Göteborgsvänner och alla andra icke-stockholmare: SoFo= Söder Om Folkungagatan)

Niklas skulle se ut som Conchita Wurst! Jag försökte få honom att klä sig i en klänning också, men han vägrade!

Hörrni.. vad har ni gjort av hattarna och perukerna? Vi körde betting såklart. Och vad som händer när alldeles för många högskolepoäng samlas i grupp är att en Excel-lista upprättas där man kunde se vem som ledde efter varje land hade röstat. Dubbel spänning!!

Jag fick också en tårta med mitt namn på! Så fint.
Niklas och Andreas fick lika mycket poäng och fick dela på pengarna. Det var också de enda två som slaviskt följde bettingsajterna. Kanske lite fusk ändå!.

Jag var dock den enda som lyckades tippa tre i  toppen. Det var för att ingen annan trodde på Nederländerna lika mycket som jag gjorde.

Ett år äldre-lite smartare-lite tjockare. Bra kväll helt enkelt!

Jag ska hämta ut ett paket i kiosken runt hörnet.

Tjejen i kassan: Vad fin du var på ditt ID-kort. Du ser nästan ut som en docka.
Jag: Tack! Så ser jag inte riktigt ut i dag bara.
Tjejen: Hahaha..nej inte riktigt.

Skönt med ärliga människor i alla fall. 

Oj jag blev helt chockad när jag fick ett "Grattis-i-förskott-på-födelsedagen" mail alldeles nyss.
Eftersom jag inte har planerat något överhuvudtaget för min födelsedag och Niklas ganska många gånger har deklarerat att jag redan har fått min födelsedagspresent (så att jag inte skulle vänta mig någonting). Så har jag helt enkelt glömt bort att jag fyller år i morgon. Ingen har ju påmint mig heller...trevlig överraskning! Jag har aldrig blivit så chockad över att jag fyller år.   

Förra året var jag mer preppad! Då såg det ut så här bland annat:

Vilken kaos det var på mitt barbord. Chokladtårta, edamembönor, haluppdruckna bålglas med hallon, salta pinnar, presenter. Lovely..I like!!!

Det blev t.om. dans till min stora glädje.