I dag var vi på Scandinavium och kollade på 8-dels finalen i Champions league handboll. Vi hejade såklart på Sävehof, men redan på uppvärmningen vräkte jag ur mig: "Man ser enormt stor skillnad på lagen. Det är ju självklart att det danska laget kommer att vinna." Jag hade väldigt rätt. AG Köpenhamn vann storslaget. Men så har de ju världens bästa spelare i sitt lag också.
Jag fick lära mig vad en klapper är för något. Ni som inte vet: Det är det jag håller i handen. Väldigt ljud-effektivt. Man slipper klappa så hårt med händerna.
Världens bästa spelare Michael Hansen i rött pannband närmast hitåt!
När vi åkte hem såg det ut som om hela himlen brann.
Det är alltid så fint ljus när man kommer över till vår sida stan. Har det varit grått och trist på andra sidan så får man alltid en mindre chock när man närmar sig hem. Det har hänt ett antal gånger faktiskt. Det är lite så att man nästan tappar andan när man kommer över bron eller ut ur tunneln.
Väl hemma bestämde vi oss för att ta en liten promenad på kajen och njuta av det vackra rosa ljuset. Här står jag i min lilla fyr och hälsar er välkomna till oss.
Magiskt!
