Årets julklapp & träningskortsångest

Idag har jag tillverkat en massa tavlor med fotografierna som vi tog innan sommaren. De kommer att sitta uppe i våra kunders olika showroom. Det ser väldigt färgglatt och trevligt ut med alla bilder tätt ihop. Nu har jag limrester (från spray-limmet) på alla fingrar och pappers damm (från cuttern) har fastnat i limmet så mina fingrar ser tjocka och goa ut.

Idag har jag några alternativ på eftermiddagssysselsättning. 1.Gå till gymmet och erkänna att jag har slarvat bort mitt gymkort (måste göras nån gång) 2.Åka hem, dra täcket över huvudet och hoppas att kortet magiskt hoppar fram ur någon låda. 3.Leta ihjäl mig, vända ut och in på varenda en låda och försöka att minnas var jag senast lade kortet. Jag måste erkänna att 1:an vore enklast. Jag får väl bara betala någon straffsumma och sen är det inte mer med det, men det är jobbigt när man heter Melissa och inte vill erkänna för en vilt främmande person att man är så slarvig så att man inte kan hålla koll på sina egna grejer. Jag skulle helst vilja inleda med att säga: "Alltså, det här händer aldrig mig annars. Jag är en väldigt ordningsam och duktig tjej som alltid har koll på allt, men just denna enda gång (och aldrig mer in a million years) så har jag råkat slarva, nej vänta.."tappa" bort kortet". Och jag är så hemskt ledsen för det. Men det kommer sluta med att jag går dit och säger: "Jag har slarvat bort mitt träningskort" och titta ner i marken och skämmas. Uuuu..tror jag väljer 2:an ändå. Man vet ju aldrig!